Tobak och amning

AMNING, TOBAK OCH ALKOHOL

Alla barn har rätt att växa upp i en rökfri miljö. I cigarettröken finns ett stort antal ämnen som går över i modersmjölken och påverkar barnet.

Alla barn har rätt att växa upp i en rökfri miljö, artikel 3 i Barnkonventionen. Barn påverkas av den passiva rökningen om de utsätts för rök. Rökning i barnets omgivning medför att barnet får i sig nikotin.

Rökning, snusning och amning hör inte ihop. I cigarettröken finns ett stort antal ämnen – nikotin och dess nedbrytningsprodukter samt koloxid, kolmonoxid m.m. som går över i modersmjölken och påverkar barnet. Nikotinhalten i modersmjölken är högre än i mammans blod (1). Bröstmjölk hos kvinnor som inte använder tobak i någon form kan innehålla nikotin om kvinnan utsätts för passiv rök (1).

Rökning är däremot inget skäl till att inte amma. Även om mamman röker överväger fördelarna med modersmjölken jämfört med modersmjölkersättning.

Barn till rökande mödrar sover oftare kortare tid och mer oroligt (2,3,4) och kan också reagera på nikotin med andningsstörningar, blekhet, kräkning, diarré samt kolik (1). Dessa symtom försvinner om mamman slutar röka.


En mamma som röker eller snusar ska uppmuntras att försöka dra ner på konsumtionen om hon inte kan sluta helt. Om hon röker bör hon göra det direkt efter amning då den negativa effekten av rökningen minskar något beroende på att nikotinhalten hinner sjunka till nästa amningstillfälle (5).

Bruk av nikotin i tuggummi, plåster och nässpray ger ungefär lika höga halter i blodet av nikotin och dess nedbrytningsprodukter som rökning och snusning. Det passerar även över i bröstmjölken som får samma höga koncentration av nikotin som vid rökning men barnet slipper få i sig den giftiga röken. Kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas till ammande tobaksbrukande kvinnor i riktlinjerna men inte nikotinläkemedel eller andra läkemedel för avvänjning (6, 7).

Till toppen av sidan