Referenser - Hälsoeffekter av amning

  1. Hörnell et al.. Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn. Läkartidningen nr 8 vol. 2013;8:110:
  2. Kramer, MS, Kakuma, R. Optimal duration of exclusive breastfeeding. (review). The Cochrane Library. 2009;
  3. Horta L. & Victora C. Long-term effects of breastfeeding. A systematic review. WHO: 2013;
  4. Hörnell A, Lagström H, Lande B, Thorsdottir I. Breastfeeding, introduction of other foods and effects on health: a systematic literature review for the 5th Nordic Nutrition Recommendations. Food & Nutrition Research. 2013;12:57:
  5. 3.Ip S, Chung M, Raman G, et al.. Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries. Evid Rep Technol Assess. 2007;153:1-186.
  6. Socialstyrelsen. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. En vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen; 20014. ISBN 978-91-7555-157-9;
  7. Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala
  8. Socialstyrelsen. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? S. 2014;
  9. Bartick M & Reinhold A. The Burden of Suboptimal Breastfeeding in the United States: A Pediatric Cost Analysis. Pediatrics. 2010;125:5.
  10. WHO. International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes. 1981.
  11. WHO. Innocentideklarationen. 1990.
  12. WHO. Baby Friendly Hospital Initiative. 1991.
  13. WHO. Evidence for the Ten Steps to Successful Breastfeeding. 1989.
  14. Konsumentverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016.
Till toppen av sidan