Målet med amningsvägledning

AMNINGSVÄGLEDNING

Målet med amningsvägledning är dels att stärka mammans tillit till sin förmåga att amma, dels att stödja mamman att amma så länge hon önskar. Målet är också att involvera partnern som ett stöd.

Nyblivna föräldrar önskar sitt barn den bästa möjliga start i livet. Föräldrarna behöver höra att både mamma/pappa/partner är viktiga och betydelsefulla och att barnhälsovården finns där som stöd och hjälp. Som nybliven pappa/partner kan man stödja mamman både praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start. Man kan också få stöd av familj eller vänner. Läs mer om Barnrättskonventionen - amning.

Tillit till den egna förmågan

Nästan alla kvinnor kan amma men en del kvinnor behöver mer tid och stöd för att lära sig amma. Vissa kan amma redan från första dagen utan problem medan andra möter utmaningar, svårigheter och problem under hela amningstiden. De flesta kvinnor behöver stöd och vägledning för att komma igång med och upprätthålla amningen samt vid amningsavslut eller amningsnedläggning.

Målet med amningsvägledning är dels att stärka mammans tillit till sin förmåga att amma och producera bröstmjölk och dels att stödja och vägleda mamman att amma så länge hon önskar. Målet för samtalet bör vara att bygga upp mammans självförtroende och självtillit samt att tidigt involvera partnern som ett betydelsefullt stöd för mamman, barnet och amningen (1). Amningsvägledning handlar också om att uppmuntra föräldrarna att inte dra sig för att söka hjälp och stöd i tidigt skede, för att hitta lösningar på amningsproblem tillsammans med hälsopersonal där syftet är att stärka föräldrars självförtroende att klara av amningens utmaningar.

Faktorer som kan påverka amningsvägledning

Som amningsvägledare är det angeläget att tänka igenom vad som kan påverka rollen som vägledare, exempelvis egen amningserfarenhet, attityder och fördomar. Att fundera över dessa frågor kan leda till att vi lär oss mer om varför vi säger som vi gör, vad vi säger, hur och på vilket sätt vi säger saker. Vad vi säger med vårt kroppsspråk som ansiktsuttryck, vår röst, våra gester och andra icke verbala uttryckssätt kan påverka vad vi förmedlar till mamman/föräldrarna.

Fundera på vad som kan påverka dig i din roll som amningsvägledare.

  • Hur är mina kunskaper om, erfarenheter av och min inställning till amning?
  • Vad vet jag om fördomar, myter och förlegad kunskap om amning?
  • Vilka kunskaper och erfarenheter har jag av uppfödning av spädbarn, privata/professionella?
  • Vilka erfarenheter har jag av amningsvägledning? Professionella/privata?

Hur påverkar mina professionella såväl som privata kunskaper och erfarenheter av amning och amningsvägledning mig som amningsvägledare? Hur kan positiva alternativt negativa erfarenheter påverka mig som amningsvägledare?

Amningsvägledning utifrån bästa möjliga evidens

Studier har visat att hälso- och sjukvårdspersonal spelar en stor roll och att samverkan mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, BB, förlossning (vårdkedjan) har stor betydelse för att skydda, främja och stödja amning (2). All personal i vårdkedjan bör ha grundläggande kunskaper om amning och uppfödning av spädbarn och vara väl förtrogna med aktuella rekommendationer och erbjudas kontinuerlig fortbildning. All personal bör även ha kunskaper om hur vägledning anpassas utifrån individuella behov när det gäller amning och uppfödning av spädbarn (3). För att kunna ge evidensbaserad och individuellt anpassad amningsvägledning krävs att denna baseras både på vetenskapligt underlag och väl beprövad klinisk erfarenhet (4).

Utgångspunkter för amningsvägledning kan vara att (5):

  • mamma/pappa/partner, barnet och andra medlemmar i familjen vet mer om sin situation än vad vi inom hälso- och sjukvården vet.
  • det ingår i vårt arbete att samtala om, observera, utforska och stödja amning.
  • skilja på symtom och bakomliggande problem.
  • tillsammans med mamma/pappa/partner hitta lösningar på amningsproblemet.
  • vid behov föreslå åtgärder som det är upp till mamman/pappan/partnern att välja, alternativt inte välja.
  • utvärdera och följa upp hur överenskomna åtgärder fungerat.

 

Litteraturtips

 

International Board of Lactation Consultant Examiners (IBLCE)

Kylberg E, Westlund, A. M, Zwedberg S, Amning idag. Gothia Förlag 2014.

Svensson K, Nordgren M. Amningsboken. E- bok. Natur och Kultur 2010.

Olanders M, Amning i vardagen, Karnevals förlag, 2013

 

 

Till toppen av sidan