Nio steg – det nyfödda barnets kompetens

AMNINGSVÄGLEDNING

Det nyfödda barnets kompetens beskrivs i nio stadier/steg. Det tar ungefär 1-2 timmar för de flesta barn att hitta fram till bröstet och börja suga.

Det friska fullgångna barnet som får ligga hud mot hud direkt efter förlossningen och får god tid på sig att använda alla sina sinnen som lukt, smak, känsel, hörsel och syn har en alldeles egen förmåga att ta sig till sin mammas bröst.

Hud mot hud hjälper barnet att hålla temperaturen, att behålla blodsockret på en stabil nivå, ökar halterna av "lugn och ro hormonet" oxytocin både hos barnet och mamman. Detta minskar stressen både för barnet och mamman och gör mamman mer observant på barnets signaler att vilja komma till bröstet (1).

Att nyfödda barn är kapabla att ta sig till bröstet själv har forskningen visat (2). Det nyfödda barnets kompetens beskrivs i nio stadier/steg. Det tar ungefär 1-2 timmar för de flesta barn att hitta fram till bröstet och börja suga enligt följande stadier:

Barn som skriker. Illustration.
1. Födelseskrik
Barn som vilar vid bröstet. Illustration.
2. Avslappning, barnet vilar och är tyst.
Barn vid bröstet. Illustration.
3. Uppvakning, små rörelser med huvud och axlar, försöker öppna ögonen och röra på munnen.
Barn som luktar sig till bröstvårtan. Illustration.
4. Aktivitet, luktar sig till bröstvårtan, börjar fixerar bröstvårtan med blicken, barnet rör sig, tar med handen på den, slickar på handen.
Barn som närmar sig bröstet. Illustration.
5. Kryp- och glidrörelser, barnet försöker närma sig bröstet.
Barn som vilar. Illustration.
6. Vila, barnet vilar och slappnar av mellan stunder av aktivitet.
Barn som bekantar sig med bröstet. Illustration.
7. Tillvänjning, barnet bekantar sig med bröstet, slickar på bröstvårtan, formar tungan, rör vid bröstet. Detta stadium tar ofta lång tid.
Barn som börjar suga på bröstet. Illustration.
8. Sugstadiet, barnet börjar suga.
Barn som sover vid bröstet. Illustration.
9. Sömn, efter att ha sugit en längre eller kortare stund sjunker barnet in i sömnstadiet.
Revideringsdatum:
2015-08-25
Manusförfattare:
Margareta Berglund, distriktssköterska, vårdutvecklare, Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne
Faktagranskare:
Margaretha Magnusson, barnsjuksköterska/vårdutvecklare, Barnhälsovårdens länsavdelning , Landstinget i Uppsala länBarbro Nilsson, distriktssköterska och barnmorska, Norrbotten Cristina Gillå, distriktssköterska och verksamhetsutvecklare, Utvecklingsenheten för mödra-barnhälsovård,, Region VärmlandGerd Almqvist-Tangen, med.dr, BHV-utvecklare, Barnhälsovårdsteamet, Halmstad, Halmstad
Till toppen av sidan