Familjecentraler

Arbetsuppgifterna inom barnhälsovården har under de senaste decennierna successivt ökat och en förskjutning har skett, från ett somatiskt perspektiv mot ett alltmer folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Det förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter att barnhälsovården även har nära kontakt och samarbete med andra verksamheter. Detta kan tillgodoses genom bildandet av familjecentraler. Idag finns cirka 270 familjecentraler i landet. (1)

Vad är en familjecentral?

Syftet med familjecentraler är att främja skyddsfaktorer genom hälsofrämjande arbete och minska riskfaktorer genom förebyggande arbete. Med familjecentral menas en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med förebyggande verksamhet (3).

Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter, är konkreta exempel på hur tvärsektoriell samverkan mellan olika professioner och verksamheter kan organiseras. Här bedrivs en generell, hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet som riktar sig till barn och deras föräldrar (2).

Med familjecentralsliknande verksamhet menas ett lokalt avgränsat område där familjecentralens basverksamheter bedriver ett strukturerat samarbete i linje med en samlokaliserad familjecentral, eller en verksamhet som är samlokaliserad, men där inte alla basverksamheterna ingår. Utöver basverksamheterna kan även andra samhällsaktörer ingå i samarbetet (1). I den här texten kommer endast begreppet familjecentral att användas, vilket då även inkluderar familjecentralsliknande verksamheter. 

Familjecentralen är exempel på en verksamhet med goda förutsättningar för olika professioner att samarbeta för barnets bästa (4). Familjecentralen är en funktionell samverkansform med många fördelar genom att den ofta blir en mötesplats som erbjuder stöd och ger goda möjligheter till social gemenskap för föräldralediga föräldrar och deras barn (5). En plats för alla, oberoende av ekonomiska förutsättningar, kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (6).

Familjecentralen innebär en utvidgning av den generella mödra- och barnhälsovården, vilket gör att verksamheten snabbt blir känd och lättillgänglig för alla blivande och nyblivna föräldrar (7). Genom generella insatser når familjecentralen även familjer som behöver mer stöd (8).

Samverkan möjliggör tidiga insatser

Flera olika yrkeskategorier arbetar tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare, socionomer och läkare, kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer med flera. På familjecentralen finns kompetens i nära samverkan, som är lättillgänglig och snabbt går att nå (7). Den tvärprofessionella samverkan möjliggör tidig upptäckt och att rätt insats i rätt tid sätts in.

Generellt och riktat föräldrastöd

Att föräldrarna ges stöd i sitt föräldraskap är en rättighet för barnet i enlighet med Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (9).  Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka föräldrars relation till varandra och deras sociala nätverk. Föräldraskapsstöd sker både i grupp och enskilt (4)

Genom att skapa sammanhang och möten där föräldrar blir sedda och bekräftade, ökar deras förmåga att vara en trygg bas för barnet, och tilltron till den egna föräldraförmågan ökar. På familjecentraler byggs en struktur upp för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen. (5,3).

Nordens välfärdscenter beskriver familjecentraler och dess betydelse i sin rapport ”Tidiga insatser för familjer 2011–2012”(11). Familjer är nöjda med familjecentralen. Föräldrarna lyfter familjecentralen som en viktig arena för att motivera till att delta i föräldragrupp och få information om vad som erbjuds. De pekar även på vikten av att få tillgång till nätverk och mötesplatser (10).

Orsaken till att föräldrar är nöjda med familjecentralen ses som en konsekvens av de generella insatser som omfattar exempelvis öppen förskola, barnhälsovård och mödrahälsovård. Tröskeln för ett besök på familjecentralen upplevs som låg och verksamheten bidrar till att skapa en gemensam mötesplats (11).

Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation, främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att (1):

• Finnas tillgänglig som nära mötesplats.
• Stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar.
• Skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga.
• Erbjuda lättillgängligt stöd.
• Vara ett kunskaps- och informationscentrum.
• Utveckla god service.

Det är en utmaning att skapa team över organisationsgränser. Därför är det ingen självklarhet att ett teamarbete uppstår bara för att olika professioner arbetar tillsammans under samma tak. Samverkan är inte unikt för familjecentraler. Krav på samverkan ställs även på icke samlokaliserade verksamheter som bedriver hälsovård och socialtjänst.

Ett teamarbete ska skapa samarbetsvinster och öka förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer. Närheten till varandra skapar snabba och enkla vägar. Personalen som samverkar kompletterar varandras olika kompetenser och möjliggör att helheten blir mer än summan av delarna.

Samverkan handlar om både samarbete med personlig kontakt i det löpande arbetet och samordning av resurser på huvudmannanivån. Utöver intern samverkan på den egna familjecentralen sker även extern samverkan med andra verksamheter utanför familjecentralen. (12)

Förutsättningar för teamarbete och intern samverkan

Följande förutsättningar behöver finnas för att få till en bra samverkan:

• Tid att träffas.
• Kunskap om varandras olika kompetenser.
• Tydliga roller med arbetsbeskrivningar.
• Gemensam värdegrund.
• Gemensam verksamhetsplan och uppföljning.
• Omstart vid förändringar i organisationen och bland personalen.
• Gemensam handledning.
• Tydlig styrning och ledning.

Viktiga komponenter i arbetet på en familjecentral är:

• Samverkansavtal, förutsättningarna för samverkan tydliggörs skriftligt.
• Samverkanstid, tid avsätts för regelbundna möten med all personal som arbetar i familjecentralen samt tid för möten med respektive chefer för de olika verksamheterna.
• Kompetensutveckling, gemensam kompetensutveckling för de ingående verksamheterna.
• Handledning, gemensam grupphandledning till arbetslaget på familjecentralen.
• Resurspersoner, i form av de olika specialistkompetenser som finns.
• Lokaler, idealet är samlokalisering av de ingående verksamheterna. Lokalerna bör vara ändamålsenliga, rymliga och lättillgängliga.
• Samordnare bör finnas med ansvar för att samordna och planera familjecentralens verksamhet.

Förslag på innehåll i ett samverkansavtal

Följande punkter beskriver vilken information som kan ingå i ett samverkansavtal:

• Syfte och mål med verksamheten.
• Beskrivning av idéer om hur verksamheten ska fungera.
• Beskrivning av målgrupp och hur man når målgruppen på bästa sätt.
• Samverkande parter och deras åtagande.
• Regler för sekretess.
• Ledning och samordning.
• Ekonomi, personal, lokaler, gemensam verksamhet, material och fortbildning.
• Rapportering, uppföljning och utvärdering.
• Gällande avtalsperiod och avtalsvillkor.
   

Arbetsbeskrivning

Avtalet bör vidare innehålla en arbetsbeskrivning för respektive yrkesgrupp. Gränsdragningen mellan yrkesgruppernas ansvarsområden, uppföljning av teamarbetet, samt utvärderingen av arbetet på familjecentralen behöver optimeras.

En tydlighet i arbetsuppgifter är särskilt viktigt med tanke på att flera huvudmän finns under samma tak på familjecentralen. Vidare bedöms arbetsbeskrivningen optimera arbetet i vardagen, förenkla kostnadsfördelning mellan huvudmän, samt tydliggöra samverkansuppdragen.

Sekretess

De verksamheter som samverkar inom familjecentralen omfattas av olika sekretessbestämmelser. Grunden för de olika personalgruppernas tystnadsplikt är dock densamma. Allt utbyte av information ska ske enligt gällande lagstiftning och regleras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Inga uppgifter om enskild kan lämnas vidare till en annan verksamhet utan att den enskilde lämnat sitt samtycke till detta eller att det finns en sekretessbrytande regel för detta i OSL. Grunden är att vårdnadshavare alltid involveras (13).

Referenser - Familjecentraler