Hälsoeffekter av amning

AMNINGSVÄGLEDNING

Studier visar att amning ger hälsofördelar för både barnet och mamman på både kort och lång sikt. Bröstmjölken innehåller ämnen som stimulerar immunförsvaret hos barnet och minskar risken för infektioner.

Amning - en folkhälsoangelägenhet

Att skydda, främja och stödja amning är en global folkhälsofråga och kan ses som en indikator för att öka hälsan hos barn och kvinnor samt minska ojämlikhet i hälsa. Att amma är det ojämförligen mest naturliga och bekväma sättet att ge ett barn idealisk föda. Genom den nära kroppskontakten får barnet, förutom näring, sina behov av värme, närhet och trygghet tillfredsställda.

Varje mammas mjölk är unik och anpassad till just hennes barn och bröstmjölken innehåller all den näring och vätska ett barn behöver för gynnsam tillväxt, utveckling och hälsa under barnets sex första levnadsmånader (2).

Hälsoeffekter av amning och inte amning

Intresset för amning har under de senaste årtiondena varit stort och ny forskning publiceras kontinuerligt om modersmjölkens och amningens betydelse och hälsoeffekter (1,2). Studier visar att amning ger hälsofördelar för både barnet och mamman på både kort och lång sikt (3,4,5).

Bröstmjölken innehåller ämnen som stimulerar immunförsvaret hos barnet och minskar risken för infektioner. Kunskapsöversikter har bland annat visat på minskad risk för barnet att insjukna i akut öroninflammation, akut gastroenterit och allvarlig luftvägsinfektion (4,5). Amning är också en skyddsfaktor för plötslig spädbarnsdöd (5,6). Sambandet mellan övervikt/fetma och amning har i olika studier kommit fram till olika resultat. Enligt kunskapsöversikten kan även bröstmjölk och amning vara ett skydd mot ohälsa senare i livet till exempel när det gäller övervikt och diabetes (5). Kvinnor som ammat löper minskad risk att insjukna i bröstcancer, äggstockscancer och typ 2-diabetes (3,5).

Studier har också visat att mödrar med lägre socioekonomisk status är överrepresenterade bland dem som inte ammar alls eller endast kortvarigt (7,8). Låga amningstal och korta amningstider har betydande ogynnsamma konsekvenser för kvinnors och barns hälsa liksom för samhälle och miljö.Resultatet är en ökad ojämlikhet i hälsa, ökad risk för ohälsa för både barn och kvinnor vilket bland annat leder till förhöjda hälso- och sjukvårdskostnader (9).

Strategier för att skydda, främja och stödja amning

I Sverige och i övriga delar av världen minskade amningsfrekvensen på ett oroväckande sätt fram till början 1970-talet. WHO och Unicef tog redan 1981 initiativ till "International Code of marketing of Breast-milk Substitutes" (Internationella barnmatskoden) för att skydda och främja amning genom att säkerställa en lämplig och begränsad marknadsföring och distribution av bröstmjölks-ersättningar (10). 1990 kom Innocenti-deklarationen (WHO/UNICEF 1990) som betonade att ytterligare åtgärder behövde vidtas för att försäkra den bästa starten i livet för barn och för att realisera mänskliga rättigheter, särskilt de som kommer till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter (UN, 1989)(11). WHO/UNICEF:s globala initiativ fortsatte på grund av den sjunkande amningsfrekvensen och 1991 kom Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) som fick stor genomslagskraft i många länder med hjälp av den praktiska handlingsplanen "Tio steg till lyckad amning" (WHO 1998)(12,13). Dessa initiativ medförde amningsfrekvensen ökade både i Sverige och flera andra länder.

Tabell som visar enbart amning vid 2, 4 och 6 månaders ålder.
Tabell som visar enbart amning vid 2, 4 och 6 månaders ålder.

Under de senaste decennierna har amningsfrekvensen återigen minskat i flera länder däribland i Sverige. Nationella samordningsgruppen för amningsfrågor har därför, i samarbete med Konsumentverket, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, utarbetat en strategi "Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016" för att främja, skydda och stödja amning i Sverige (14). Samverkan mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, BB, förlossning (vårdkedjan) har stor betydelse för att skydda, främja och stödja amning.

Till toppen av sidan