Bröst och bröstmjölk - översikt

Amningsutmaningar

Vanliga utmaningar vid bröstmjölksproduktion och amning under den första tiden efter förlossningen. Om barnet inte kan suga, hantering av för mycket mjölk eller känslan av för lite mjölk och läckande bröst. Stöd när barnet inte får ett optimalt tag om bröstet på grund av plana eller indragna bröstvårtor samt vad sugblåsor är och hur de kan behandlas.

Barn som inte kan amma de första dagarna

En del barn som föds för tidigt, är sjuka eller medtagna efter förlossning kan inte amma. Barnet får sin näring genom urmjölkad bröstmjölk på kopp eller i sond. För den födande föräldern är det viktigt att så snart det är möjligt handmjölka eller pumpa ut bröstmjölken som ska ges till barnet. Att börja med detta tidigt främjar bröstmjölksproduktionen och föräldern har sedan en större chans att kunna amma sitt barn när hen kan komma till bröstet (1). Ammande föräldrar till prematura barn som får stöd till urmjölkning och amning upplever i större utsträckning en tilltro till den egna förmågan att kunna amma sitt barn efter neonatalperioden, liksom att bröstmjölken de producerar är den bästa näringen för det egna barnet (2).

Hur man kan hjälpa den ammande

Genom att berätta hur bröstmjölksproduktionen fungerar och vilka hormoner som är involverade kan den ammande föräldern få en god förståelse för hur hen kan hjälpa sitt barn till bröstet samt upprätthålla bröstmjölksproduktionen. Att som personal ge stöd till den ammande föräldern är dessutom viktigt för att främja att amningen kommer igång (1).

Man kan berätta sådant som att:

  • Det är fördelaktigt att amma nattetid. Det mjölkbildande hormonet prolaktin frisätts när barnet suger på bröstet och är högre under natten.
  • Fri amning främjar bröstmjölksproduktionen och innebär att barnet själv får bestämma när det ska amma.
  • Handmjölkning stimulerar till att bröstmjölk bildas.
  • Oxytocinet har betydelse för utdrivningreflexen. Det frisätts av hud-mot-hud, massage, avslappning, handmjölkning och värme och hämmas av stress, oro och smärta, då frisätts adrenalin i större utsträckning.

Läs mer här på Rikshandboken om: Bröstmjölk

För mycket mjölk

Under den första tiden kan många ammande föräldrar uppleva att de får för mycket mjölk i brösten och att det läcker från brösten. Detta är vanligt och brukar gå över efter ungefär 6 till 8 veckor (1, 4).
För en del ammande föräldrar fortsätter överproduktion av mjölk. Det kan visa sig som att barnet har svårt att bli nöjd vid bröstet, då det sällan eller aldrig får den feta mättande eftermjölken som kommer i slutet av en amningsstund.
Det kan också visa sig som att barnet får för mycket mjölk i munnen då utdrivningsreflexen är väldigt stark, vilket leder till svårigheter för barnet att svälja och andas.
Barnet kan också få gaser i magen och avföring som skiftar i färg och konsistens (1, 3, 4).
För mycket mjölk kan även göra det svårt för barnet att få ett optimalt tag ifall bröstet är stort och vårtgård och bröstvårta inte är lika tydliga (1, 4).

Som ammande förälder med överproduktion av bröstmjölk har man en större risk att drabbas av mastit (3).

Hur man kan hjälpa den ammande

Berätta gärna om att:

  • Amma i tillbakalutad position då utdrivningsreflexen inte upplevs som lika stark av barnet (4).
  • Handmjölka ur en mindre mängd bröstmjölk innan amning för att utdrivningsreflexen inte ska upplevas som lika stark av barnet (4).
  • Amma samma bröst flera gånger, antingen under ett antal tillfällen eller antal timmar, så kallad blockamning. Vid blockamning får barnet i sig den feta mjölken lättare och brösten producerar en mer jämn nivå av bröstmjölk (3, 4).
  • Prova Cottermans grepp för att barnet ska få ett optimalt grepp om bröstet (1, 9).

 

En illustrerad hand som tar ett grepp runt bröstvårtan med fingrarna på ett bröst
Cottermans handgrepp - uppmjukning genom mottryck.

Läckande bröst

För många ammande föräldrar kan brösten läcka, särskilt i början av amningen innan bröstmjölksproduktionen har ställt in sig. Det är vanligt och brukar så småningom upphöra. För en del ammande föräldrar fortsätter brösten att läcka mellan amningarna, under amning eller av något stimuli som exempelvis beröring eller barnskrik (1, 4).

Hur man kan hjälpa den ammande

Berätta gärna om att:

  • Amma på barnets signaler, så kallad fri amning.
  • Använda ett amningsinlägg för att hindra att kläderna blir våta eller fläckiga.
  • Lägga ett lätt tryck med finger på bröstet vid läckage för att det ska upphöra.
  • Använda mjölkuppsamlare. Då kan även den överblivna bröstmjölken förvaras och sparas till ett senare tillfälle.

Läs mer här på Rikshandboken:
Amningshjälpmedel
Bröstmjölk - förvaring
Handmjölkning och koppmatning

Känslan av för lite mjölk

En vanlig oro hos den ammande föräldern är att inte ha tillräckligt med bröstmjölk för att mätta sitt barn. Denna oro tillsammans med ett otillräckligt stöd från vårdpersonal leder i stor utsträckning till att ammande föräldrar slutar att amma tidigare än de från början önskat (4, 5, 6).

En orsak till att den ammande föräldern tror att bröstmjölken inte räcker till att mätta barnet kan vara en orealistisk bild av barnets behov. Nyfödda har en liten magsäck och behöver amma många gånger varje dygn för att vara tillfredsställda. Det är också av vikt att veta att amningen inte enbart tillgodoser barnet med föda, utan även ger barnet en trygghet och samhörighet med den ammande föräldern. Ett litet barn ska och behöver amma ofta. Vet den ammande föräldern inte det kan det leda till oro när barnet ofta ger sugsignaler, en oro över att barnet inte är nöjt och att bröstmjölken inte räcker till (1, 4, 5, 9).

Det är mycket ovanligt att den ammande föräldern inte har tillräckligt med bröstmjölk till sitt barn (1, 4). I de unika fallen handlar det oftast om att den ammande föräldern har en avvikande anatomi eller genomgått bröstoperation (4).

Det finns inte någon risk för att mängden bröstmjölk är för liten för barnets behov om barnet följer sin förväntade tillväxt, kissar våta blöjor flera gånger per dag, har gul avföring och barnet är pigg (1).

Hur man kan hjälpa den ammande

Som personal är det viktigt att stärka den ammande förälderns tillit till den egna förmågan att producera tillräckligt med bröstmjölk. Lyssna in och bekräfta den ammande föräldern. Erbjud möjligheten till en amningsobservation eller amningsstatus som kan bekräfta att barnet får den mängd bröstmjölk den behöver (1).

Berätta gärna om att:

  • Nästan alla ammande föräldrar kan producera tillräckligt med bröstmjölk (1,4).
  • Bröstmjölksmängden styrs av tillgång och efterfrågan, vilket gör det viktigt att amma fritt, det vill säga när barnet visar tidiga sugsignaler (1).
  • Det är viktigt att barnets tag om bröstet är optimalt (1,7)
  • Nattlig amning ökar bröstmjölksproduktionen då bröstmjölksproducerande hormonet prolaktin är som högst på natten (1, 4).
  • Utdrivningsreflexen känns inte alltid lika tydligt efter en tids amning (1).
  • Det är fördelaktigt att amma från båda brösten vid samma amningstillfälle om barnet inte verkar nöjd med ett bröst.
  • Den ammande föräldern kan öka flödet av bröstmjölk under amningen genom att göra bröstkompressioner.
  • Hud-mot-hud-kontakt med barnet, ofta och länge, främjar bröstmjölksproduktionen och ökar chanserna till fri amning (1, 7).
  • Om barnet ofta suger på napp eller erbjuds napp vid sugsignaler istället för att ammas, döljs barnets hunger och bröstmjölksproduktionen avtar (4). 
  • Barnet har fått i sig tillräckligt med bröstmjölk när barnet är nöjd efter amning samt kissar och bajsar flera gånger per dygn.

 

Plana eller indragna bröstvårtor

En del ammande föräldrar har plana eller indragna bröstvårtor. Vanligtvis innebär plana eller indragna bröstvårtor inga problem vid amning. De allra flesta barn klarar av att suga på ett bröst med mycket platt bröstvårta. Det avgörande är att barnet ligger tillräckligt nära i famnen och att barnet gapar upp stort och tar ett tillräckligt stort tag om bröstet (1, 8).

Hur man kan hjälpa den ammande

Om barnet har svårt att få ett bra tag om bröstet när den ammande föräldern har plana eller indragna bröstvårtor kan den ammande föräldern prova att stryka lätt över bröstvårtan för att den ska styvna. Det kan göra att barnet uppfattar bröstvårtan och vårtgården mer tydligt och underlättar för ett optimalt tag om bröstet (1).
I vissa fall kan amningsnapp vara ett alternativ att använda under en begränsad tid. En amningsnapp kan underlätta för den ammande föräldern att ge barnet ett optimalt grepp om bröstet (1, 7, 11).

Läs mer här på Rikshandboken:
Barnets tag om bröstet och amningspositioner
Amningshjälpmedel
Mjölkstas
Amningsstatus och amningsobservation 

Sugblåsor

Under de första dagarna vill barnet suga ofta och intensivt. Bröstvårtorna kan då kännas ömma och ibland uppstår små sugblåsor på bröstvårtorna (7). Mest ont gör det vid barnets första sugtag vid varje amningstillfälle men obehaget brukar minska efter en stund.

Sugblåsor är knappnålsstora och kan vara blodfyllda. De är utspridda på bröstvårtorna eller som en rand. Ibland händer det att blåsorna spricker, de kan då orsaka obehag och smärta. Blåsorna läker ofta av sig själv redan under barnets första levnadsvecka.

Hur man kan hjälpa den ammande

Som personal är det viktigt att stärka den ammande föräldern och att vid tecken på sugblåsor genomföra ett amningsstatus och, om det är möjligt en amningsobservation (1, 7).  Genom ett status eller observation är det lättare för personal att förstå om den ammande behöver justera barnets position vid amningen eller barnets tag om bröstet (1).

Berätta gärna att:

  • Ömhet och sugblåsor är särskilt vanligt under barnets första levnadsvecka.
  • Det är viktigt att se över barnets position vid amningen och att barnet har ett optimalt tag om bröstet (1)
  • Efter varje amning, särskilt i början, observera bröstvårtans form och riktning. Bröstvårtans form bör se ut som innan amning, det vill säga inte vara platt och inte ha formen av ett läppstift.
  • Det går att lindra smärta genom att med rena händer, smörja bröstvårtorna med bröstmjölk, och lufttorka efter varje amning. Detta förebygger också andra bröstkomplikationer exempelvis sår (1)
  • Det går att medicinskt smärtlindra den ammande vid behov, om den ammande upplever stark smärta (7).

Läs mer här på Rikshandboken:

Sår och sprickor vid amning
Skapa goda förutsättningar för amningsstunden
Amningsstatus och amningsobservation
Barnets tag om bröstet och amningspositioner

Dokumentation vid amningsutmaningar

På BVC sker all dokumentation i barnets journal, då barnet är den som söker hälso- och sjukvård. För BHV-sjuksköterskan blir det då viktigt att göra en avvägning om hur mycket som ska skrivas i barnets journal om den ammande föräldern har amningsutmaningar eller bröstkomplikationer. Det som påverkar barnets hälsa, exempelvis om barnet inte kan amma från den ammandes båda bröst pga ett sår, ska det dokumenteras.
Om den ammande söker vård på en amningsmottagning eller annan mottagning ska dokumentationen istället ske i den ammande förälderns journal. Vid dokumentation finns förslag om att beskriv bröstet som en klocka för att det ska bli tydligt var den ammande har exempelvis ett sår. Se bild nedan.

Höger och vänster bröst tecknade i genomskärning så att mjölkkörtlarna syns. Runt brösten finns en ring med siffror som motsvarar en urtavla.
Höger respektive vänster bröst är sett från mammans håll. Att använda vid dokumentation eller vid telefonsamtal för att beskriva var mastiten, såret eller bölden sitter på bröstet. Till exempel "Mastit höger bröst klockan 6-9".

Läs mer här på Rikshandboken:  Dokumentation och journalföring

Till toppen av sidan