Att möta barn och föräldrar på flykt
Familjer som flytt från krig och kommit till ett nytt land behöver ett lugnt bemötande och tydlig information om vad barnhälsovård i Sverige innebär. Eftersom föräldraskapsstöd ingår i barnhälsovården, kan man erbjuda föräldern eller föräldrarna information och vad som är bra för barn som har flytt.
Barns reaktioner
Det är bra för föräldrar att förstå hur små barn kan reagera på stressfyllda upplevelser. Reaktionerna kan komma när man är i trygghet och vardagen stabiliserats någorlunda, men även innan. Som personal kan man lugna föräldern genom att förklara att barnets reaktioner är normala och att det på många sätt är bra att barn visar sina reaktioner så att föräldrar kan förstå, hjälpa och ge hopp om att det kommer att bli bättre.
Så här kan barn reagera:
- De kan få kroppsliga besvär såsom ont i huvudet, ont i magen, brist på aptit.
- De kan bli rädda och oroliga.
- De kan få svårt att sova, mardrömmar, nattskräck, skrika och ropa.
- Äldre barn kan börja kissa på sig på natten igen, vara klängiga på föräldrarna, gråta ofta, suga på tummen eller vara rädda att bli lämnade ensamma.
- De kan bli ovanligt aktiva eller aggressiva eller tvärtom blyga, tysta, tillbakadragna och ledsna.
- De kan få svårt att koncentrera sig.
Vad föräldrar kan göra för att hjälpa sina barn
För små barn som upplevt, och är påverkade av stressfyllda händelser, är föräldrarnas eller anknytningspersonens närhet och stöd det viktigaste. Det är bra om föräldrarna klarar av att vara tillräckligt närvarande och lyhörda, för att lugna, trösta och hjälpa till med känsloreglering.
Det här kan föräldrar behöva hjälpa till med:
- Känslomässigt stöd: att ha tålamod, att lugna och trösta. Små barn behöver mycket kroppskontakt för att lugna ett stressat system.
- Positiva stunder tillsammans, till exempel korta lekstunder där barnet får styra och föräldern följer. Om möjligt är det bra om detta kan ske en liten stund varje dag.
- Lek och rörelse är viktigt för små barns välbefinnande och kan hjälpa mot stress. Det är också bra med utevistelse, där barn kan röra sig och leka mer fritt. Utomhusvistelse kan redan ha blivit associerat med fara, men här är det ju tryggt och det kan vara läkande att uppleva det tillsammans. Men både barn och vuxna kan vara extra alerta på ljud och andra stimuli som påminner om kriget.
- Att hålla fast vid vardagsstruktur och rutiner, till exempel sovtider, läggningsrutiner, lek och utevistelse.
- Att skydda barnet från skrämmande information avsedd för vuxna och att svara enkelt på barnets frågor. Att stå för hoppfullhet.
De allra flesta barn som drabbas av en krisreaktion återhämtar sig med hjälp av stöd i sitt nätverk och genom vanliga strategier för återhämtning och utan professionellt stöd. Forskning har visat att majoriteten av de som drabbas av påfrestande, svåra händelser inte utvecklar långvariga eller allvarliga besvär.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange yrkestitel, arbetsplats samt din mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.